Planer inför 2018

Vi hade planerat att åka till göteborg i sommar. Detta kommer vi att fullfölja och vi ska banne mig njuta av att bara få vara med varandra. 
i aug har vi även ett år tillsammas och det ska vi fira. vi åker upp till stockholm för att bara få vara. 

Många säger stanna hemma och rå om varandra men att vara "instängd" mellan hemmets fyra väggar känns inte okey, det hade inte W velat att vi skulle göra under vår första sommar tillsammans och det skulle bli vår sista sommar ensamma innan W kom.

Nu satsar vi på att W ska få bli storebror till nästa år, vår önskan men inget man kan garantera. I kroppen känns det rätt men det är inte bara det som ska vara rätt. Det är inte lätt och bli gravid och inget man kan ta förgivet. Vissa får kämpa i år innan andra + kommer. Vi kanske är en av dem? Även om + med W kom hyfsat snabbt 4 mån tog det innan det kom och det har vi ställt in oss på att minst 4 mån kommer det nog att ta. Då fick jag rådet att käka Folsyra innan graviditeten men inte lyssnade jag på det och det gick ju hyffsat lätt ändå. Men nu ? 
Jo igår började jag aktivt äta Folsyra varje dag igen. okey det har gått två dagar ännu men jag ger inte upp och är villig att försöka. 
 
Varför väljer vi då att skriva öppet om att vi ska försöka igen?
Jo för det kan kanske hjälpa andra som är i denna situation att våga försöka igen för det finns inget rätt och fel i detta. Känns det rätt för er så säger jag kör på...
Det är ju ett barn man vill ha. NEJ man glömmer inte sitt änglabarn bara för att man vill ha barn såhär tätt igen. Snarare tvärom . vi känner Ws kärlek bara starkare och vi vet att han hade velat att bli storebror. 
Både jag och P hade bestämt oss för att W skulle få bli storebror snabbt även om han kommit i septemer som hans bf datum var. 
För vissa känns detta kanske SÅ långt borta nu men för oss känns det så rätt att gå igenom en graviditet direkt. Vi har gjort detta en gång och är redo att prova igen. Vi väljer att försöka för vår skull ingen annan. Vad folk kommer säga kommer bara att gå in genom ena örat och ut genom det andra för INGEN ska hindra oss från att vara lyckiga. 
 
Om du har något ont att säga om detta behåll det för dig själv, du är inte oss och du kan inte sätta dig in i just vår situation. Det är först när du har fått begrava ditt barn du har tilllåtelse att uttrycka dig om detta. Du kan inte förstå hur det är att förlora ditt barn och känna att du vill ha ett till först då du fått uppleva sorgen och längtan. Längtan att få bilda familj på jorden vi är en familj med W men han kunde inte stanna hos oss. Han var för vacker för jorden och fick istället prova sina vingar på ett annat håll och vi är så otroligt stolta över honom. Vi vet att han tar hand om de andra som kommer efter honom upp till stjärnorna och molnen. Vi vet att han är stolt över att vi väljer att vara öppna med detta och att vi sörjer vet han och han lider med oss. Även om han inte finns här hos oss så känner vi han varje dag. Här hemma har det "spökat" sedan han gick bort. Visst det skrämmer mig lite men jag vet att han vill leka. Vi hann aldrig leka han och jag men jag vet att han busar där uppe med andra små änglabarn och det gör sin mamma och pappa så stolta.
 
Solta över att vår son ändå kom. Han kom till oss med storm och snabbt. vår älskade son finns alltid med oss och kommer vaka över oss hela vägen tills vi ses igen. För det är jag säker på att en dag kommer han vara i mina armar igen och vi kan leka och han ska lära mig allt om himlen och dess regler och lagar. Han kommer kunna visa oss de paradis han hamnade på när han inte fick vara med mamma och pappa hela livet. Livet skulle vi spendera tillsamans men vi får nu leva på olika håll men ändå så lever han i oss.