Gravid v 25

Som rubriken lyder så har helavecka 25  passerat imorgon!
Såhär gravid har jag aldrig varit och det är SÅ häfftigt att ännu få chansen att vara just gravd.
Vad har då hänt sedan sist? 
Inget alls... Eller jo Lillpuffen lever loppan och har verkligen sina rutiner och tider. Jag har även varit hos min b, igen sedan inskrivningen. Hon skulle ta blodprover på mig och hon har aldirg misslyckats innan (hade samma bm med Walter) Och jag är SÅ rädd för nålar. Att ta bloddprover på andra fungerar jätte bra men att ta själv ger mig rysningar. JAg fick i vanlig ordning ligga ner på britsen men vad gör min bm? Jo hon lyckas inte och jag börjar må lite illa.... Hon fick sticka i andra armen som är SÅ mycket enklare att sticka i... Då lyckades hon. TUR var väl det annars hade jag fått göra det imorgon hos läkaren.
 
Hon berättade även att är jag minsta orolig får jag komma upp och lyssna på hjärtat eller kolla läget. Eftersom jag klassas som en högrisk är det ingen som nekar en till att kolla läget men jag känner honom på klockan varje dag så det har inte behövts ännu VILKEN TUR!
 
Jag fick även domen att börja med järn även om jag låg bra med det . 
Jag har börjat MEN min mage ballar ur.. Jag vägrar äta varje dag ännu. Så hittills har det blivit varannan dag. vIlket blir bättre. 
 
Imorgon går vi in i v 26 och jag ska till ytterliggare en annan läkare. Se om denna person tycker att jag behöver gå varje vecka eller om det räcker med varannan som innan. Dessa möten ger mig ångerst och tankarna snurrar varje gång kommer allt vara ok eller måste jag läggas in?  Kommer han nu?
 
 
Här är vår älskade vagn:
 
 
När man ska prova sommar kläderna och linnet inte riktgit sitter som förra sommaren:
 
Igår bar jag vitt för att hedra alla barn som aldrig fick chansen :
 
 

Jag är tillbaka igen

Ett litet ofrivilligt uppehåll från bloggen har det varit nu ett tag.
Minns knappt vad jag skrev sist...
Nu ska jag gå tillbaka till den där tisdagen när jag var hos läkaren.
Jag var inne på en vanlig kontroll av livmodertappen så som jag varit varannan vecka från v 16. MEN.. Det slutar inte lyckligt där. När jag ligger där i gynställning ser läkaren att jag har en samandraging som jag inte känner och det gör henne orolig. Jag har börjat "öppna" mig redan! Hon avslutar undersökningen och vi pratar lite och det finns inget alternativ än att göra en akut operation av livmodertappen. Jag får tabletter med atibiotika jag ska ta redan på kvällen och får med mig svampar att duscha med hem. Jag skulle nu fasta från 24:00 tills efter operationen. Jag tänker inte gå in på vilken dag jag gjorde op men jag fick komma hem först på fredagen. Men på op dagen fick jag dropp och jag var smärtfri hela tiden och var sängligganade i över 24 h.. Pontus fick vara med hela tiden och vi levde inte glammigt dessa dagar. JAg är han evigt tacksam över att han var kvar vid min sida hela tiden.
Operationen gick super och inga blödningar eller liknade.
Nu sitter jag här igen och allt ser bra ut och lillebror mår bra i magen och kickar loss som aldrig förr. vi är idga i v 23+4 och såhär gravid har jag aldrig varit  då W kom 22+5 så den dagen har passerat vilket är SKÖNT . Lillebror gör sig påmind varje dag och vi känner och ser sparkarna varje dag. I morse höll han mig vaken mellan 03:40 och 06:00. Sen somnade han nog haha...
 
idag har vi varit hos läkaren igen och allt ser bra ut, jag ska nu gå varje vecka för att kontrollera att allt ser bra ut. Ser allt bra ut nästa gång kanske jag kan fortsätta med varannan vecka . Jag hoppas jag slipper gå varje vecka...
Är redan på mvc så mycket...