Att leva med en högrisk.....
Sedan jag blev gravid igen har jag klassas som en högriskgraviditet.
Något som man aldrig önskar någon.. Jag kontrolleras ofta och har MYCKET kompikationer...
Detta är något jag troligen hade redan med W. Det får mig och tänka på att OM bara OM jag och vården visste det tidigare hade vi kanske haft vår älskade unge här hos oss nu?
Hade jag vetat att min livmodertapp inte är stark hade jag troligen inte suttit här och skriver detta inlägg idag. Jag hade kunnat ha min son hos mig och sluppit leva med en ständig saknad och oro.
Min livmodertapp är det som skapar problem även denna graviditet. Vi har valt att vara öppna denna gången och jag tänker även vara det nu..
Min livmodertapp kontrolleras varannan vecka och har gjort sedan v 17. Det är även detta som orsakat att vi spenderat 2 gånger på förlosssningen redan. Normalt är en livmodertapp mellan 30-40 mm, Min har pendlat mellan 3,5 och ner till 2,5. Vilket man skulle kunna leva med. Men eftersom jag redan varit med om de jag har så har man extra koll.
Åter igen var det dags att kontrollera tappen och till min skräck är den nere på 1.9-2.1 vilket läkaren tycker var tok för lite. Man kan leva med en tapp på 1,6 o få en normal graviditet men med mycket vila. Men eftersom jag är SÅ konstant orolig fick jag därför påbörja en behandling för att hindra att den blir mindre.. Detta kommer jag att fortsätta med fram till v 34. Med en max dos. och den får du max ta i 14veckor. Och efter v 34 hindrar man inte en förossning att starta om den skulle det. Men i mitt fall finns det en risk att Lillebror kommer att komma betydligt tidigare än så... Min kropp är inte beredd på att ha en förlossning och förlora ett barn till på mindre än 12 månader så jag ber till högre makter att jag får och kan behålla detta lilla barn. Inga planer på att jag ska bli inlagd finns ännu men det finns alltid en liten risk att man blir det. JAG vill inte ligga på sjukhus i tyo 10 veckor...
Ska tillbaka till läkaren igen om 2v och kolla om behandlingen hjälpt. Det är så jobbigt att jag har redan träffat 4 olika läkare och dem mäter ju olika så det gör inte saken lättare heller.
Men nu ska jag äta frukost med min underbara sambo och bara vara denna söndag. HA de bäst så hörst vi igen nästa vecka och då kommer jag att berätta om gravid vecka 21 (vilket jag är i nu så att vi kommer i fas med veckorna)
