v 35

 
 
Igår skulle vi gått in i v 35...
Hur mår jag då?
En fråga jag ofta får. Men hur mår du? Svaret 90% får är jodå det går framåt.. MEN gör det verkligen det?
 
NEJ.....
Jag bryter ihop vissa dagar och har fortfarande svårt att sova på nätterna.
Jag drömmer ofta om förlossningen. Detta är hemskt. men jag får iallafall hålla i min son.
När jag bryter ihop går det inte att sluta gråta. Jag slutar andas ibland i hopp om att jag ska få se min son om så bara för en sekund...
 
Drömmen om syskon gör sig påminnd hela tiden och tanken slår mig dagligen kommer han få syskon?
Kommer vi mötas igen?
Kommer jag någonsin kunna förlåta mig själv för det som hände? MIN kropp MIN kropp avslutade hans liv. MIN kropp......

Var han oduglig? NEJ det var en blödning. men kommer alltid klandra mig själv för det.
Jag vet att jag inte kunde göra något , men det är och kommer alltid vara min kropp som tog hans liv. Vilken mamma gör så?
 
Dessa tankar har jag daligen. 

Några tankar jag inte ens delar med sambon så han får precis som ni läsa det.