tankar

Jag vill inte längre leva på det här sättet
Tanken på dej torterar mej på nätterna
Jag vill bara ha dig hos mej
Jag vill inte fortsätta leva på det här sättet
 
Du har gått och jag vet att du aldrig kommer tillbaka
Jag har fortfarande din avbild som
ett avtryck på min hud
Du har lämnat en tomhet i mej
Jag ber dej, en minut för att få vara hos dej
 
Som en stilla bris vid solnedgången
Ibland tror jag mej höra din röst
och då känner jag mej närmare dej
 
Du är tillsammans med mej, varje sekund i mitt liv
Därför att du finns i luften som jag andas
Och i vattnet som släcker min törst
 
I fåglarnas flykt skall jag minnas dej
I blommornas doft skall du finnas
I fåglarnas sång skall jag höra din röst
I mitt hjärta du skall alltid, alltid finnas...
 
 

Jag ville skydda mitt barn
det vill alla mödrar.
Men jag kunde inte.
 
Kunde inte skydda mitt barn,
mot din död.
 
Jag ville vyssa mitt barn,
vyssa, vyssa,
tills ro i sinnet.
 
Men jag kunde inte.
 
Måste vyssas själv,
vyssas, vyssas,
tills ro i sinnet.
 
Långt, långt dit.

Bilder från min och Pontus första dejt.

Denna vagn var meningen att vi skulle ha som extra vagn här hemma.  det var min favorit när jag var hos min bästa vän Carro och mös med hennes barn, Jag körde den så fort vi skulle gå en runda.
Just nu orkar man inte se den så att den står förtillfället hos min syster, tillsammans med skötbord och bilstol.