Att känna 0 ork

Då var det måndag igen. Jag HATAR måndagar nu.

På måndagar bytte vi vecka och idag skulle vi gått in i v 28. 

Ja söndagar gillar jag inte heller för det var just på söndagar vi fotograferade magen.

Men tillbaka till måndagen för här sitter jag nu och tvätten är igång och mitt te är rykande hett.

Lyssnar på tarzan för det är en låt därifrån vi ska ha på fredag när vår älskade Walter ska begravas.

Igår kväll skrev jag lite med min mormor på facebook och vi pratade om min gammelmormor och att hon nu tar hand om min älskade son nu när jag aldrig fick chansen. Jag hoppas att hon bjuder honom på smultron och mormor tror hon har visat skogstuna.Att han kommer få spendera sommaren där känns så skönt i mitt hjärta för där tillnringade jag mycket tid som liten och är SÅ tacksam för den relationen jag ändå fick med min älskade gammelmormor. Min son får inte uppleva den relationen med sin egna gammelmormor..En stor besvikelse jag alltid kommer få bära med mig.

Likaså hann min farfar aldrig se hur min mage växte och att jag blev mamma. Nu får han ta hand om honom och visa honomall den kärek jag fick av min farfar. Jag vet att dem båda håller ett öga på honom där uppe så att han inte hittar på bus. 

Sanart börjar Pontus sin semester och det ska bli så skönt att få ha honom hemma igen, det är så ensamt här hemma utan honom. Även om jag var ensam innan med så är det SÅ tomt utan både honom och Walter.

Vi har planerat in lite mer kul. Vi ska åka till Tosselilla med mina systerbarn 12 o 10 år. Vi ska även ner til Ystad och träffa min bästa kompis som nu i höst ska flytta ner dit. Vi kommer nog även besöka Pontus kompis i skåne.

Jag tror att han sakar honom lite extra nu när han blivit pappa. även om han inte säger så mycket så tror jag att han innerstinne saknar sin kompis i skåne....

Här på bilden ser ni oss på en semester i nov förra året när vi firade min plastpappa när han fyllde 50. Ibland längtar jag tillbaka till grancanaria...